Jaha, ännu ett cireklträningspass ihop med sambon.. riktigt kul att träna tillsammans!

Bara att konstatera att att flåset inte är det bästa.. och tänker jag efter så kan jag nog aldrig direkt påstå att jag nånsin haft bra kondition!?

Trots att jag kanske är seg och rätt uthålligt många stunder, (klarade som sagt Vätternrundan förra året) och att styrkan finns där på gymmet, men när det kommer till snabba intensiva övningar då pulsen rusar likt en uppskrämd buffelflock.. ( hjärtat låter så innan det svartnar för ögonen) så känns det att träningen måste byta inriktining!

Kvällens övningar var en blandning av plankor, upphopp, militärpress, hopprep, tricepspress, burpees, och andra spännande övningar, allt i ett rasande tempo och med en instruktör med ögon i nacken!

TRE till klarar du! Öka tempot! UPP med fötterna!! KÄMPA!! ... är några av dom peppande tillropen riktade mot en svettig och flåsande Magnus... men det funkar! Man tar verkligen i det där lilla extra för att bevisa att man verkligen kämpar!

Självklart avslutade vi med 2 min av en variant av "idioten"..

Då allt sen är klart och pulsklockan visar att maxpulsen vart uppe på över 190 och svetter RINNER i ansiktet är det då dags för ännu en favvorit.. Stretching!

Vissa saker är enkla..men sen.. armar och ben ska vridas om varandra och jag har fullt upp att försöka lista ut hur jag ska hålla mina armar för att strecha (till min sambos stora glödje) och se på alla övriga hur dom gör innan det är dags att byta ställning...

Slutsats:

Mer konditoíonspass måste till framöver!

Tanken att köra Crosstrainer intervall 60 min dom dagar jag inte har annan träning, får bli en start på jakten mot bättre flås!

Redan börjat och avverkat några timmar på CTn vi har här hemma.

Crossmixgruppens träningar ska också besökas flitigt framöver efter vinteruppehållet! Helt klart den roligaste träningsform jag provat, även om man tror man ska dö var gång jag ställer upp! ;-)

Bästa är att man enbart tävlar mot sig själv och mitt mål är att förbättra mig bit för bit nu framöver!

Kettlebellswing på Crossmix förra hösten!

På Tisdag bär det av till Crossfit Örebro för ett "prova på"pass.. ska bli riktigt kul!

Önska mig lycka till!! ;-)

Dagens invägning 100.3 kg..

Dags att lägga i nästa växel..

Over and out..

Jag, några kollegor, samt några andra kompisar har anmält oss till Spin of Hope.

Laget heter Team Followit och vi ska hålla igång en spinningcykel 12 timmar.

Samtidigt skänker vi 1500:- till barncancerfonden.

Spin of Hope är ett insamlingsevent över hela landet och har som syfte att samla pengar till just barncancerfonden.

Kom och heja på oss och dom andra lagen i Lindesbergs Arena den 23:e mars!

Mer om detta efter den 23:e

Lånad bild, Spin of Hope

Jag har länge tänkt på att jag vill börja cykla, men aldrig riktigt tagit tagit tag i det på allvar.

En dag köpte jag ändå en ny cykel av hybrid modell, en sån med rakt styre itället för det bockstyret som sitter på riktiga racers. Denna modell sitter man lite mer upprätt på och är mer en allround cykel även om det påminner om en racer.

Trodde aldrig det kunde vara så stor skillnad att cykla på en cykel med 28" hjul och bra växlar!

Riktigt roligt var det och mil efter mil avverkades.

 Av nån anledning började jag prata om det med en gammal kompis och plötsligt var vi anmälda till Vätternrundan 2012!

Jösses.. nu var det bra att ligga i och träna!

Första riktiga långturen ( 12 mil) planerades med ett gäng andra cyklister och dagen innan monterade jag på pedaler för mina nyinförskaffade cykelskor.

 Kompisarna tyckte självklart att vi skulle testa formen på Hjälmaren runt som går nån vecka innan VR och det var bara att anmäla sig.

Dom 15 milen runt Hjälmaren avklarades i regn blåst och en punktering, men runt kom jag!

klar för start.

Förberedelserna inför VR kunde ändå varit bättre, jag hade allt för få mil i benen då vi ställde upp för start på kvällen i Motala men jag kände att jag ska klara detta!

Målet var att ta sig runt och att stanna i alla depåer för att fylla på energi.

Första 10 milen ner mot Jönköping var en härlig upplevelse, folkfest kan man lugnt säga!

Trevliga människor efter hela vägen hejar mig fram, och det finns inga tankar på att det är jobbigt.

Mil efter mil avverkades i natten runt Vättern och snart kommer dom första regndropparna..

En miss i planeringen var att jag ej hade några regnkläder alls med mig..

Temperaturen sjönk och regnet öste ner!

Depån i Hjo tidig morgon var stället där bussar körde många som bröt.

Skakande av kyla försöker jag få i mig maten på brickan som skakar i kapp med mina darrande händer och det tog ett antal km i sadeln igen innan kroppen fick upp så pass mycket värme att skakningarna slutade men jag vägrade ge upp.

Skyltarna efter vägen visar att snart bara 7 mil kvar och det vore ett stort nederlag att ge upp.

Knäna värkte och jag hade bestämt med Cecilia att meddela då det var dags för henne att bege sig till Motala och målgång för att hämta mig.

  Med gps enhet på cykeln kunde sambon följa mig hela tiden.

När skyltarna visar att det endast är 1 km kvar till mål skiner solen upp och en härlig känsla sprider sig i kroppen!

Ivrigt påhejad närmar jag mig målet, ett mål jag för några år sedan aldrig ens tänkt tanken att jag skulle passera.

Ögonen tåras då man ser målfållan och till slut blir tilldelad sin medalj som bevis på genomförd Vätternrunda.

En stolt och glad sambo väntar på mig och redan i bilen på väg hem beslutar jag mig att så gör vi det igen!

Nya hojen som ska ta mig dom 30 milen i år.

Träning är ett intresse jag delar med min härliga sambo!

Vi båda älskar verkligen att träna, och att sen kunna göra det tillsammans ibland är ännu roligare!

Eftersom jag under hela min tonårsperiod upp till 20 års åldern var så pass sjuk i min Mb Crohn har jag aldrig kunnat ägna mig åt nån sport, hur gärna jag än ville.

Men med åren har jag mått allt bättre och att jag började med styrketräning var nog ett sätt att försöka bevisa för mig själv att jag skulle kunna vara lika bra som alla andra.

Många turer har gått där min vikt rasat och muskler man slitit för att försöka bygga upp ätits upp av sjukdomen.

Hoppet och gnistan slocknar och man tänker att varför ska jag försöka igen..

Men envis som man är fortsätter man och jag är glad för det för jag mår ju sååå mycket bättre då jag tränar!

Just nu är det mest styrka på programmet och gymmet heter actic..

Skulle behöva cykla mer eftersom Vätternrundan nr 2 för min del redan är inbokad ! :-))

  @actic

Bara att "kötta på" !